Måndag - fjärde maj Nu är det precis ett år sen Hilmer försvann, jag tänker på honom varje dag. Om hur det kunde ha varit om han inte var död. Allt hade varit bättre, men man kan inte ändra på vad som redan hänt.
Jag önskar han var här, här med oss. Med mig och Hilmer.
Tisdag - femte maj Att någon kan göra något som det gjorde mot Hilmer, att de kan leva med sig själva efter att ha dödat någon! Varför just Hilmer? Varför någon alls?
Jag kommer aldrig glömma när jag fick veta att Hilmer var död. Jag ville inte tro det eller kunde inte tro vad läkaren sa. Det skulle varit fel att göra abort när jag visste att han inte skulle komma tillbaka. Den enda bit som var kvar av honom, men vi klarar oss bra, jag och Hilmer.
Onsdag - sjätte maj Många undrar varför jag döpte mitt barn till Hilmer. Det kändes så rätt, det är rätt.
Jag tänker tillbaka till sportlovet förra året, när vi blev tillsammans att det inte hade hänt tidigare. Vi hade gått i samma klass i nio år, känt varandra i nio år.
Torsdag - sjunde maj Skolan? Ja, det går väl bra! Det är vad jag svarar på alla frågor om skolan. Jag läser ju hemifrån så mycket som det går. Tur att det finns datorer!
Mamma tar hand om Hilmer en stund på eftermiddagen när hon kommit hem från jobbet, så jag har lite tid att plugga. Men det går ju iallafall!
Fredag - åttonde maj Äntligen fredag! Jag tänker tillbaka på de fredags kvällar jag och Hilmer spenderade tillsammans, vi såg mest på film tror jag. Alla de dåliga filmer vi såg, fast vi var ju tillsammans.
Mina fredags kvällar nu tillbringas framför TV'n med mamma och Hilmer eller med en hög med läxor som måste göras.
Lördag - nionde maj Idag har jag och lille Hilmer besökt Hilmers grav. Det är som ett stort hål inuti mig, jag saknar honom så enormt mycket!
Vad ska jag säga till Hilmer när han frågar om sin pappa ? Kommer jag vara stark nog att svara att han är död, att han blev dödad av människor som var lika gamla som Hilmer var?
Kan inte längre räkna hur många gånger jag stått där vid Hilmers grav och gråtit. Stått där och saknat honom och tänkt på honom mer än vanligt.
Söndag - tionde maj Igår kväll gick jag en sväng med Hilmer. Jag gick vid Flaxån, där jag inte har gått på över ett år. Vill inte tänka på vad de gjorde mot Hilmer.
Jag satte mig på bänken, tittade ut mot Flaxån och tänkte att för lite mer än ett år sen satt Anneli, Bulten och Henrik på den här bänken och Hilmer var på väg till Vallen för att hämta den där handduken. Det känns som att det är mitt fel att han är död. Bara om jag inte bett han komma skulle han leva fortfarande.
Vill bara hålla honom en sista gång, vill höra höra honom säga att allt är okej och torka bort min tårar. Hilmer, jag saknar dig!
Cupcake girl
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar