Bokmalarna i C
onsdag 28 september 2011
måndag 26 september 2011
Sextonårig pojke mördad
Det var sent i går kväll som den sextonårige pojken Hilmer Eriksson hittades grovt misshandlad i en kompost. Hilmer fördes till sjukhus där han senare avled.
Hilmer försvann i lördags när han skulle cykla för att hämta en handduk som han hade glömt efter en fotbollsträning. När han cyklade blev han stoppad av tre ungdomar som misshandlade honom tills de trodde att han var död och sedan begravde de honom i en komposthög.
När Hilmer kom in till sjukhuset konstaterade läkaren att hans kroppstemperatur bara var 32 grader eftersom han legat ute i två dygn. Han hade blivit sparkad eller slagen med ett trubbigt föremål så att näsan var bruten, läpparna var sönder och sex tänder var utslagna. Käken var krossad och det ena ögat skadat så att han förmodligen blivit blind på det ögat. Två revben var knäckta och en lunga var skadad. Eventuellt kunde fler organ vara skadade. Hilmer vad medvetslös när han kom in till sjukhuset och läkarna visste inte om han även fått hjärnskador.
De tre ungdomarna som är intagna för förhör går i Hilmers klass. Ungdomarna är kända för sina nazistiska åsikter och Hilmer har hamnat i bråk med dem tidigare när han skyddade en invandrare.
Enligt uppgift hade ungdomarna druckit varsin öl. En av dem behövde pengar till bensin till sin moped och därför stoppade de Hilmer när han kom cyklande. Hilmer föll omkull och ungdomarna sparkade honom i ansiktet och på resten av kroppen. När de trodde att han var död tänkte de först slänga honom i ån men beslutade sedan att gräva ner honom i en lövhög för att han inte skulle synas. Därefter tog de Hilmers cykel och slängde den i ån.
Polisen säger att de misstänkta ungdomarna förmodligen kommer släppas senare under dagen och att det blir rättegång om en månad.
Den osynlige
lördag 24 september 2011
Den osynlige (artikel)
Nu misstänks nynazister för mord
Det var sent i måndagskväll som polis Nilsson hittade Hilmer Eriksson medvetslös och grovt sönderslagen i en lövkompost. Hilmer fördes omgående till sjukhuset. Sjukhuspersonalen gjorde allt de kunde men tyvärr gick sextonårige Hilmer bort bara någon dag eter att man hittat honom. Poliser förhör nu de misstänkta.
Hilmer skulle bara cykla och hämta sin tröja på Vallen där han tränat fotboll. Han tog en omväg förbi sin flickvän och sedan dess hade ingen sett honom. Familj och vänner hoppades att han skulle komma tillbaka men när han inte gjorde det började polisen misstänka brott. Polisen misstänker att på väg till Vallen hade Hilmer träffat på tre berusade ungdomar som satt på en parkbänk nära ån. De tror att ungdomarna stoppat Hilmer och sedan slagit och sparkat honom och kastat honom i komposten och täkt över kroppen med löv.
Nynazistiska ungdommar
Ungdomarna som misstänks sägs röra sig inom nazistkretsarna. På Hilmers skola har en del hakkors och olika hot dykt upp. Hilmer hade även stött på en av ungdomarna när personen slog en invandrare. Hilmer hade då gått emellan och personen hade blivit arg på Hilmer men inte gjort något mot Hilmer då.
Polisen utreder
Vi har pratat med polis Harald Fors som är med och utreder fallet.
-Vi har starka misstankar mot ungdomarna men vi kan inte säga mer innan det har varit rättegång, säger polis Fors. Poliserna fortsätter att leta bevis medan ungdomarna sitter häktade.
-Det är svårt att göra någonting åt nazismen, men jag tror att man måste börja när barnen är väldigt små och lära dem vad som är rätt och fel. Sedan tycker jag att föräldrarna måste ta stort ansvar och ha bättre koll på sina ungdomar, förklarar Fors.
Familj och vänner sörjer
Hilmers familj och vänner sörjer nu Hilmers död och de kan knappt förstå vad som hänt.
-Jag förstår inte hur någon kunnat göra så mot Hilmer, han har aldrig skadat någon och han har alltid varit omtyckt, berättar Hilmers mamma. Hilmers flickvän har nyss släppt nyheten om att hon är gravid och att Hilmer är pappan.
-Jag vet inte hur jag ska klara mig utan Hilmer. Jag kan inte förklara min ilska och sorg just nu, säger en förtvivlad flickvän.
Av: Rebecka
måndag 19 september 2011
Den osynlige
Jag önskar han var här, här med oss. Med mig och Hilmer.
Tisdag - femte maj Att någon kan göra något som det gjorde mot Hilmer, att de kan leva med sig själva efter att ha dödat någon! Varför just Hilmer? Varför någon alls?
Jag kommer aldrig glömma när jag fick veta att Hilmer var död. Jag ville inte tro det eller kunde inte tro vad läkaren sa. Det skulle varit fel att göra abort när jag visste att han inte skulle komma tillbaka. Den enda bit som var kvar av honom, men vi klarar oss bra, jag och Hilmer.
Onsdag - sjätte maj Många undrar varför jag döpte mitt barn till Hilmer. Det kändes så rätt, det är rätt.
Jag tänker tillbaka till sportlovet förra året, när vi blev tillsammans att det inte hade hänt tidigare. Vi hade gått i samma klass i nio år, känt varandra i nio år.
Torsdag - sjunde maj Skolan? Ja, det går väl bra! Det är vad jag svarar på alla frågor om skolan. Jag läser ju hemifrån så mycket som det går. Tur att det finns datorer!
Mamma tar hand om Hilmer en stund på eftermiddagen när hon kommit hem från jobbet, så jag har lite tid att plugga. Men det går ju iallafall!
Fredag - åttonde maj Äntligen fredag! Jag tänker tillbaka på de fredags kvällar jag och Hilmer spenderade tillsammans, vi såg mest på film tror jag. Alla de dåliga filmer vi såg, fast vi var ju tillsammans.
Mina fredags kvällar nu tillbringas framför TV'n med mamma och Hilmer eller med en hög med läxor som måste göras.
Lördag - nionde maj Idag har jag och lille Hilmer besökt Hilmers grav. Det är som ett stort hål inuti mig, jag saknar honom så enormt mycket!
Vad ska jag säga till Hilmer när han frågar om sin pappa ? Kommer jag vara stark nog att svara att han är död, att han blev dödad av människor som var lika gamla som Hilmer var?
Kan inte längre räkna hur många gånger jag stått där vid Hilmers grav och gråtit. Stått där och saknat honom och tänkt på honom mer än vanligt.
Söndag - tionde maj Igår kväll gick jag en sväng med Hilmer. Jag gick vid Flaxån, där jag inte har gått på över ett år. Vill inte tänka på vad de gjorde mot Hilmer.
Jag satte mig på bänken, tittade ut mot Flaxån och tänkte att för lite mer än ett år sen satt Anneli, Bulten och Henrik på den här bänken och Hilmer var på väg till Vallen för att hämta den där handduken. Det känns som att det är mitt fel att han är död. Bara om jag inte bett han komma skulle han leva fortfarande.
Vill bara hålla honom en sista gång, vill höra höra honom säga att allt är okej och torka bort min tårar. Hilmer, jag saknar dig!
Cupcake girl
söndag 18 september 2011
Den osynlige .
Den osynlige
Tisdag: Kära dagbok, det var ett år sen Hilmer dog. Jag kan inte fatta att han är död! Saknaden han enormt mycket! Varje gång jag kollar på min son påminner han mig om Hilmer. Hans ögon, hans hår och hans leende är precis som Hilmers.
De som döda Hilmer har inte fått tillräckligt mycket straff, de förtjänar mer än bara ungdomsvård. Jag har förlorat min man och min son har förlorat sin far! Hur ska han kunna leva utan sin pappa? Livet känns inte rättvist.
Onsdag: Kära dagbok, idag var jag i skolan och när jag kom hem var Hilmers föräldrar hos oss. De har verkligen hjälpt oss mycket genom året. De har köpt massa kläder och gett oss 3000 kronor varje månad. Ekonomin är bra för jag får ganska mycket pengar av Hilmers föräldrar, mina föräldrar och så får jag socialbidrag. Hilmers föräldrar tar hand om min son när jag är i skolan, jag är väldigt tacksam över det!
Jag har sparat en del av pengarna i ett konto till min son varje månad. Nu är han 4 månader och 3 veckor gammal. Han blir stor så snabbt!
Torsdag: Kära dagbok, idag hade vi prov och mina vänner hängde med mig hem. Provet gick väldigt bra och det var så sjukt roligt att bara ta det lugnt med mina vänner. Imorgon ska vi åka och bowla. Bowling är bland de bästa jag vet!
Fredag: Kära dagbok, idag var jag i skolan och jag slutade vid elva. Sen vid sju åkte vi och bowla. Det var jätte roligt! Självklart vann Emma. Jag hatar när jag inte vinner! Det var väldigt länge sen jag var så här lycklig.
Lördag: Kära dagbok, jag måste erkänna att jag känner mig lycklig just nu, för att jag har världens finaste föräldrar. Det skulle vara tufft om jag inte hade mina föräldrar. Den första månaden var så jobbig, så mina föräldrar tog hand om lillen.
Min pappa är lite besviken över att jag inte valde att göra abort, men jag kunde verkligen inte döda den enda biten av Hilmer.
Söndag: Kära dagbok, idag döpte jag min son till Hilmer och då passade jag även på att besöka Hilmers grav. Inombords höll jag på att dö för att saknaden är för stor.
Efter det åkte jag , lilla Hilmer och mamma till badhuset. Lillen verkar älska vatten för han var så glad och log hela tiden. Man får en underbar känsla av hans leende.
Måndag: Kära dagbok, jag drömde om Hilmer inatt. Drömmen kändes så verklig! Jag drömde att han kom och kramade om mig och sa ’’älskling jag lever och kommer alltid vara här hos dig. ’’
Livet känns så tomt utan honom. Jag skulle kunna göra vad som helst för att få honom tillbaka.
fredag 16 september 2011
Den osynlige - Ellens dagbok
Lördag 10/5
Kära dagbok, i dag är det lördag! Det känns alltid bättre när det är lördag. Idag så ska jag hitta på nåt kul och komma hemifrån lite. Jag tror att jag ska ta och ringa några tjejer i min gamla klass. Vi kanske kan åka in till stan och shoppa eller något sånt! Det vore kul, det var en evighet sen jag gjorde det... Just det, imorgon så ska jag åka och kolla på en skola som jag kanske ska börja i nästa år. Är ju mamma ledig i år, så får utbilda mig nästa år. skolan verkar vara bra, och många av mina gamla kompisar har börjat där nu, och de säger att det är en bra skola! Så jag ser fram emot att börja skolan igen. Det är ju många som tror att jag har det jätteskönt och bara kan gå runt hemma och göra vad jag vill. Men nej, det är inte sant! för det första så kan jag absolut inte göra vad jag vill, jag har ju ett litet barn att ta hand om!? För det andra så blir det ganska så långtråkigt i längden... Vad var det nu igen jag skulle göra? Ja, just det! Jag skulle ju ringa Miranda, Isabelle och dem!
Söndag 11/5
Söndag idag då... Tycker att det är jobbigt med söndagar, får panik nästan när jag tänker att det redan börjar en ny vecka imorgon! aja, jag ska ju inte till skolan direkt. Jag ska berätta om igår! De ville träffa mig! Så vid 3-tiden så gick jag hem till Miranda, vi hade jättekul där. Vid ungefär 6 så gick vi ut för att träffa några gamla killar från klassen. Alla sa till mig att de var ledsna för att de inte hade pratat med mig sen de fick veta att jag var gravid med Hilmer. Men jag svarade att det var okej! Resten av kvällen vill jag helst inte berätta, men jag har inte haft så roligt på jättelänge, hihi! Idag så ska jag mest ligga i sängen och kolla på tv, och ta det lugnt. Var uppe ganska så sent igårkväll. Men nu så ska jag hämta lilla Hilmer och läsa hans nya bok, "Elefanten och grodan " med honom.
Måndag 12/5
Det ringde precis på dörren, du kommer aldrig att kunna gissa vem det var!!! Det var Kommissarie Fors! Och han undrade hur vi mådde osv. Kändes konstigt att se honom igen. Han hade varit och satt upp en skylt med Nilsson, Söderström och Johansson vid bänken som Anneli och dem satt den där kvällen... Han berättade att de hade skrivit "Till minne av Hilmer Eriksson" på den.
Nu känns det som att jag kan släppa allt, tack för året dagboken, och för att jag har fått skriva av mig i dig.