Jag har läst Tordyveln flyger i skymningen och jag tyckte att man inte fattade nåt i början men sen så förstog man mer och mer och den blev bättre och bättre

SPÄNNANDE:

''När hon kom fram till ytterdörren hörde hon en hostning utifrån, hon stelnade till, det kunde inte vara mammas hosta! hon tog ett steg tillbaka. Nu hörde hon en nyckel sättas i låset. Mamma hade ingen nyckel!''

jag tycker att det var spännande för att man tror att det är mamman men då är det någon annan.


SORGLIGT:

''Jag sitter framme vid fönstret. Det är lindblommornas tid, och jag ville så gärna öppna fönstret och få känna blomdoften, men jag har inte kraft nog just nu. Jag vet nu att jag inte har lång tid kvar att leva. Men jag sörjer inte därför.''

jag tycker att det är sorgligt för att det verkar som om hon förbereder sig att dö.


ROLIGT:

''Du har väl inte möjligen en sån där liten besker en på dej, Jonas, Som jag kunde få innan vi sätter igång här nu?''

Det är lite roligt att Lindroth alltid säger en liten besker fast han menar salmiak.

//Tobbe L

Summering

Det fattas fortfarande något inlägg och några kommentarer men jag är ändå ganska nöjd då detta var första gången. Var och en kommer att få en skriftlig kommentar efter lovet så ni som inte har gjort uppgiften klar - gör det! Är det inte bra att ni får läsa böcker som ni inte annars skulle valt? Tänk vad belästa ni kommer att bli!

Tordyveln flyger i skymmningen!

Nu har jag läst ut ''Tordyveln flyger i skymmningen''

Mitt sorliga ställa var när Andereas skulle åka till Sydamerika på ett uppdrag och Emilies pappa ville inte att hon skulle vänta på Andereas. Emilies pappa skulle gå och prata med Andereas om detta. När han kom till hans stuga så bultade han på dörren, men ingen öppnade så han gick in. Han hadde en laddad pistol med sig ifall det skulle hända något. När han kom in i stugan så rörde det sig där inne och Emilies pappa råkade skjuta iväg ett skott som träffade mannen där inne. Emilies pappa skyndade sig att göra så det såg ut som om han hadde gjort självmord, och tände på stugan.

'' Men i mörkret ser han en mörk skugga resa sig upp och komma emot honnom hotfullt. Han blir skrämnd, han tappar besinningen, drar pistolen och slänger iväg ett skott på måfå in i mörkret, det säger han själv i sin bekännelse, han såg inte tydligt. Men han träffade mannen som sjunker ihop.'' Sid. 135

Mitt spännande ställe var när Annika, Jonas och David var i sommarrummet och Annika hörde för tredje gången undeliga ljud från undervåningen. De andra hörde också det nu. Dörren till vinden öppnades sakta. De hörde steg i trappan mot sommarrummet. Jonas fick en idé! De skulle ställa sig alla tre bakom dörren. När dörren gick upp skulle de med all kraft kasta sig mot den. Stegen från mannen stannade nu utanför rummet. Han rörde sig inte. Sen såg de att handtaget gick ner och dörren gled upp. Alla kastade sig mot dörren och mannen tappade balansen och ramlade och reste sig och sprang iväg.

'' Nu stannade stegen utanför! Det blev tyst. Nån bara stod där, stilla, och lyssnade. De rörde inte en fena, andades knappt. De hörde en dämpad hostning, det blev tyst igen. Sen såg de handtaget sakta röras ... De gjorde sig beredda. Handtaget gick ner ... Och dörren gled upp!'' Sid. 142-143

När jag skulle hitta ett roligt ställe så hittade jag inget. Men jag tar när Jonas hängde i en gren utanför selanderska gården och lyssnade på när fru Göransson pratade i telefonen, och sen ramlade av grenen och han hammnade på magen.

''Jonas gjorde en dödsföraktande överhalning och mer eller mindre ramlade ner på magen på grenen framför'' Sid. 21

// Lucas

TORDYVELN FLYGER I SKYMNIGEN

Jag har läst samma bok som alla andra i 7c. David: han värkar vara den smarta av dom alla. Annika: hon värka vara den som är allvarlig och tål inte skoj. Jonas: han värkar vara sen som vill ha skoj och kul. Framsidan av boken är tråkig och jag tyck att de skulle var lite mer färg och en roligare bild. De som var roligt var när jonas la ut smälare i trägården. De som var spänande var när dom läste breven. Jag tycker de för att jag är nyficken. De som va sorligt var att tordyveln dog. Jga tyckte att boken utspelade sig i nu tid. Jag skulle inte läsa boken om jag inte var tvungen.

Tordyveln flyger i skymningen

Jag läste tordyveln flyger i skymningen, och det var ingen höjdarbok men den gick att läsa. En sån här bok skulle jag aldrig läsa på fritiden, men den var bättre än jag trodde.

Det roliga var när Lindroth fick smaka på en salmiak av Jonas, och sen blev helt förtjusande i dem och kallar dom besker, efter smaken.
"Du har väl inte möjligen en sån där liten besker en på dej, Jonas?"

Det sorgliga var när Annika fick reda på att Emilie dog på grund av Andreas död, men Andreas var egentligen inte död.
"Men det här då? Känner du till det med? Ja, det är mycket häpnadsväckande hur nåt sånt har kunnat hända. Här står kan du tänka dej, lilla Annika, att den här dödsförklaringen av Andreas Wiik togs tillbaka den andre juni år 1764. Han var alltså inte död! Han var i livet och dog inte förrän 1785".

Det spännande var när de hörde ett ljud i huset.
"Det är inte mamma! viskade Annika. Det är nån annan! Nån som har nyckel!"

Den här boken var inte min typ, men den fick mig att fortsätta läsa.

Tordyveln flyger i skymningen

Jag har läst "Tordyveln flyger i skymningen" nu och jag tyckte den boken var ganska seg i början men sen efter att ha läst ett tag och kommit in i den så började den bli bättre.

Något som jag tyckte var spännande var:
"-Hallå, hallå... mannen i bilen tar nu upp en kikare och spanar mot Selanderska gården. Ni bör omedelbart ta skydd. om ni har tänt, så släck alla ljus!" s. 110
Även om det inte var något speciellt med det sen så lät det lite spännande. För det kunde ju varit en person som försökte bryta sig in senare.

Något som var "roligt" var väl detta:
"Håll käften! avbröt Natte. Jag hör inte om det är något kvar" s. 28
Det kanske inte var så jätteroligt, men jag såg det framför mig och då såg det ganska roligt ut.

Det som var sorgligt var:
"Jag sitter framme vid fönstret. Det är i lindblommornas tid, och jag vill så gärna öppna fönstret och få känna blomdoften, men jag har inte kraft nog just nu. Jag vet nu att jag inte har lång tid kvar att leva. Men jag sörjer inte därför" s. 86
Även om man inte har "lärt känna" Emelie då, så tycker man ändå det låter sorgligt. Det är ju alltid sorgligt om någon ska dö så ung.

Jag hade nog inte själv valt att läsa den här boken, men nu har jag det. Och jag tyckte den ändå var ganska bra för att väljas av skolan.

/Pwoperfish

Tordyveln flyger i skymningen

Nu har jag läst klart Tordyveln flyger i skymningen . Jag tycker att boken var bra, spännande och så. i början så var den väldigt seg och tråkig, man förstod ingenting men sen efter ungefär 50 sidor så blev den bättre! Det roliga stället: Jag hittade många roliga ställen i boken men ett av dem var när Jonas pratade i en walkie-talkie med Annika. s. 106 "Jonas Berglund anropar Annika Berglund! KOM" "Jaa, Annika Berglund här!" "Har du slutat prata? KOM!" "vad då? Vad menar du?" "Tänker du säja nåt mer? KOM!" "Vad då säga? Varför skriker du "kom" hela tiden på det där fåniga sättet?" Jag tycker att det var kul för Annika verkade inte fatta någonting, hon verkade nästan bli sur på Jonas på grund av det! Sen så förklarar Jonas för henne varför man säger det och då blev hon ännu surare tror jag. Det spännande stället: s. 50 I den här boken så var det spännande nästan hela tiden så det var svårt att välja ut ett ställe! Jag tycker att det var spännande när dom hörde en röst på Jonas band. "Men vad är det med det här nu då?" sa Jonas. "Ja, kan du inte säga vad det är?" sa Annika. "Hör ni inte själva? Hör ni inte viskningen? Det har kommit in en röst på bandet som inte hör dit." Sa David. Man fick veta sen att rösten sa "I sommarrummet ... jag ... Emilie". Det sorgliga stället: s. 360 Jag tyckte att det var sorgligt att få veta att Julia var död. Hon verkade så snäll mot David, så det var sorgligt. "Julia är död", viskade han knappt hörbart. Hon dog den 27 juni... Och det som är lite spännande med det var att det var den 27 juni som de kom till Selanderska gården för första gången! Och Julia hade ju ringt dem efter att hon hade dött! /Hedda

Jag har nu läst klart "Tordyveln flyger i Skymningen" av Maria Gripe. En händelse när det var lite spännande, det var när Annika, David och Jonas var i Selandriska gården och när det ringer på dörren. "det ringde igen och Annika skyndade sig ner för trappan. När hon kom till ytterdörren hörde hon en hostning utanför, hon stelnade till, det kunde inte vara mammas hosta! Hon tog ett steg tillbaka. Nu hörde hon en nyckel sättas i låset. Mamma hade ingen nyckel!" Jag tyckte det var spännande eftersom man inte visste vem det var som ringde på dörren. Det roliga är när Jonas alltid ska fårga "En Salmiak?" när det är som mest spännande. Det var också ganska kul när de hade världens fest, sedan att det bara var en sten i kistan. Det sorgligaste i boken är Emelies och Andreas brev. Och när de missuppfattade allting, när Emelie trodde att hennes pappa mördat Andreas fast det inte var Andreas. De ville ju också ha sina gravar bredvid varrandra, det var ganska sorgligt tycker jag. I slutet av boken när David säger "Julia är död, viskade han knappt hörbart. Hon dog den 27 juni ... det gjorde hon när han talade, han kunde inte säga mer" Det var sorgligt men samtidigt lite "läskigt" för att de hade ju samtidigt varit på den Selandriska gården för första gången det datumet. Boken var lite långtråkig i början, men blev mycket bättre i slutet! Hoppas jag fick med allt jag skulle haft med.. /lolloh

Tordyveln flyger i skymningen

Så nu har jag också läst ut boken " Tordyveln flyger i skymningen". Jag tycker att den var lite långtråkig i början men blev bättre i slutet.

Roligt:
"David har inte en sån där liten besker en på sig som Jonas brukar ha? frågar Lindroth
fösiktigt."
"Salmiak menar farbror? Nej tyvärr"
"Jaså nej ja tänkte bara. De är så uppiggande de där små."
Jag tycker att det var roligt för att alltid när det blev lite spännande så frågade Lindroth om en salmiak.

Spännande:
"Det är inte mamma viskade Annika. Det är någon annan! Någon som har nyckel." Jonas smög
fram till fönstret. Mycket riktigt! Där stod den blå Peugoten utanför grinden. Och
det satt någon framme i bilen och väntade.
Jag tyckte att det var spännande för att Jonas kände ju igen bilen och de visste att personen med den bilen hade varit där förut. Men kunde inte lista ut vem det var.

Sorgligt:
"Mina timmar äro nu räknade. Men min och Andreas blomma leva , fast vi båda snart äro döda.
De sista ord som min hand skall skriva och min mun ska uttala i livet äro dessa: Jag har alltid,
alltid älskat Andreas."
Det sorgliga jag har valt är en del ur första brevet de hittar i sommarrummet. Brevet är skrivet av Emilie. Jag tycker att brevet var både fint och sorgligt. Men jag tycker att det var sorgligt för att hon visste att hon skulle dö.

Så min slutsatts om boken är att den började lite sådär men den blev bara bättre och bättre.
/Becka

TORDYVELN FLYGER I SKYMNINGEN

Jag har precis som alla andra läst boken Tordyveln flyger i skymningen.
Så här kommer mitt inlägg:

Den spännande delen var när de var uppe på övervåningen och hörde någon röra sig på undervåningen.
"Tysta! Det kommer nån! Hör ni inte? Det var Annika igen. För tredje gången hörde hon underliga ljud"
Jag tycker det var spännande för man visste inte riktigt vem som egentligen hade kommit in i huset.

Det som var sorgligt var när de var uppe på galgbaken och höll en minnesstund för Andreas. "ANDREAS WIIK född i Ringaryd den 23 maj 1738, död i Ringaryd den 9 september 1785. Han valde själv att vila på denna plats."
Det var kanske inte så jätte sorgligt men det var ändå lite synd och man tänkte på varför han dog.

Den roliga delen var när Jonas pratade med Hjärpe.
"FLOPP? skrek han. Det var väl tusan mycket roligare än att hitta en gammal staty? Med hela uppbådet från från Stockholm! Med expertisen och proffesorn och hela faderrullan! Och så kistan TOM så när som på en STEN! skit festligt."
Det blev ett lite långt citat. Men jag tyckte det lät ganska roligt. Som om han blivit helt galen över att kistan vart tom och att det legat en sten inuti.

Jag skulle inte valt boken själv och den var inte så där jätte bra.
I början var den långtråkig, men efter ett tag kom man igång med den.

VerifiedBelieber

Tordyveln i skymmningen!

Det stället som var spännande var att när Jonas, David och Annika var hemma i selanderska gården. Sen plötsligt kom det någon vid dörren och Annika skulle öppna. Hon trodde att det var hennes mamma som skulle komma och plocka några blommor. Men det var någon annan. Det var spännande för att texten var lockande och spännande, man ville helt enkelt bara läsa mer! - Det är inte mamma! viskade Annika. Det är nån annan! Nån som har nyckel! En sorglig händelse var att Emilie fick gifta sig med en annan och att hon var gravid utan att Andreas visste något. För vem vill gifta sig med en man inte älskar, man kommer aldrig få ett lyckligt liv då. Emilie var ju gravid och hann inte berätta för Andreas om det. Hon trodde han var död. Den roliga händelsen var när de gick ner till gravkammaren. För det verkade vara romantiskt mellan David och Annika. Man märkte att Annika gillade honom. Där nere fanns det ju råttor och det var ju väldigt mörkt. Båda höll varandra i handen väldigt hårt. Om inte Elisabeth hade gett boken till mig skulle jag aldrig läsa den. För ''tordyveln i skymmningen'' den rubriken låter inte precis lockande. Denna boken var väldigt långsam. För det handlade typ hela tiden om samma sak. Den var väldigt långtråkig i början, vissa sidor var ens inte nödvändiga i boken. Kram maria

Tordyveln som flyger i skymningen.

David drog undan handen.Tordyveln fick han inte, men han hae stött emot nånting. - lys igen,jonas! längre in! åt höger! Det glänste nånting därborta! Det såg ut som ett skrin av nåt slag. Det tyckte jag var rätt spännande när dom hittade nånting under golvet! Jag tyckte det för dom drog ut på det så att det blev spännande innan dom kom fram till vad det var. Jonas störtade ut. Han hojtade åt de andra att följa med. David tänkte också springa ut, men råkade kasta en blick på mätaren på selandrian. Nålen rörde sig. Blomman var orad. Håll ett öga på selandrian, sa David till Annicka och sprang ut. Det var nån som gnällde någonstans men såg ingen. Nu hörde David också: Oj oj oj, de sköt på mig, hördes en röst från ett tätt buskage bakom dem. - Det är ju Natte,sa David. Det tyckte jag var roligt eftersom dom trodde att det var han i den blå peugoeten, men det bara var Natte. Hon vill att David Stenfäldt ska ta hand om den och se till att den kommer till rätta, står det. och så vill hon skänka till David Stenfäldt ett schackbräde med snidade pjäser, som ska finnas på Selanderska gården i Ringaryd. Där ska också finnas en samling brev uppe på vinden i något som kallas sommarrummet. Hon vill att ni ska tillvarata dem och se till att de inte hamnar i orätta händer. David Stenfäldt vet vad det gäller för brev, skriver hon, stämmer det? Jaa...jovisst,men? Det här är alltså ett tillägg till hennes testamente som har öppnats nu. Testamente? Ja, Julia Andelius är död. Det tyckte jag var lite sorligt men samtidigt konstigt eftersom han pratade med henne samtidigt som hon var död. Men jag tyckte det för det är ju aldrig kul med dör. Boken var okej, men samtidigt konstigt eftersom David hade pratat med Julia samtidigt som hon var död. Cajsa!

Todyveln flyger i skymningen

Nu har jag äntligen läst klart boken Tordyveln flyger i skymningen. Jag börjar med det roliga. Det var lite svårt men det var nog när mannen i blå Peugoten kom en gång. För de kom in i en rolig disskusion om vad de skulle göra. "Vad ska vi göra? viskade Annika David ryckte på axlarna. Ja,vad kan vi göra? Öppna dörrn och ropa hej? Skoja inte!" Det var som sagt lite svårt att hitta något men det var vad jag tyckte var en rolig del, för de kommer inte direkt med någon vettig idé. Den delen jag tycker är sorglig är när de sammanfattar breven och kommer fram till den delen att Emilie får reda på att Andreas är död. "Hon trodde att han tagit sitt liv, och hon förebrådde sig själv, tänkte att det var för att hon hade betett sig så obehärskat den sista kvällen. Nån annan förklaring kunde hon inte hitta." Jag tyckte den var sorglig för att Emilie trodde att det kunde ha varit hennes fel, så var Andreas egentligen inte alls död. Sist men inte minst är den delen jag tycker var spännande. Det fanns många spännande delar men den som jag tycker var mest spännande var när de kom på att statyn fanns vid en biskop. "Det var nog rätt som David hörde! konstaterade han. Biskopen på damens ruta, upprepade Annika. Biskopen..." Jag tyckte det var spännande bland annat för att hur visste Julia J:son Andelius var statyn hadde varit eftersom att hon gav de ledtråden genom att avsluta schackpartit efter löpar draget. P.K

Tordyveln flyger i skymningen

Nu har jag läst klart "Tordyveln flyger i skymningen" och jag tycker inte den var så där jättebra, den blev visserligen lite bättre ju längre in man kom i boken, men den saknar ändå något som gör den spännande eller rolig. Det var inte direkt något spännande i boken, allt var ganska halvspännande. Om jag ska välja ett ställe är det när de har kommit på att det kanske är den svenska statyn som finns i England, och David ringer dit för att kolla upp det och fråga om det är så att kopian av den egyptiska statyn som de hittade kan vara gjord med statyn på British Museum som modell. (Alltså den som de trodde var den svenska statyn.) Det var spännande för då skulle man äntligen få klart för sig vilka statyer som var vilka och hur det egentligen gick med den andra statyn.

Citat från sidan 265:

"Medan Jonas och Lindroth turades om att tala om för David vad han skulle säga, så hade David i själva verket klarat av telefonsamtalet. Plötsligt lade han på luren. 'Är det redan klart?' sa Lindroth häpen."

Boken var bara rolig på några få ställen och ett av dem var när Jonas och Annika pratar med varandra i Walkie-Talkien. Det stället sticker lite ut från de andra ställena i boken. Citat från sidan 82: "Annika ställde sig på pass framme vid fönstret med Walkie-Talkien. Plötsligt bröt Jonas röst in: 'Jonas Berglund anropar Annika Berglund! KOM!' 'Jaa, Annika Berglund här!' 'Har du pratat klart? KOM!' 'Vad då? Vad menar du?' 'Tänker du säga något mer? KOM!' 'Vad då säja? Varför skriker du *kom* hela tiden på det fåniga sättet?' 'Jag säger *kom* för att du ska fatta när jag har slutat prata. Du ska också säga *kom* när du har pratat färdigt och vill ha svar!' 'Jaha. KOM då!'" Jag tycker inte att boken var sorglig någonstans. Det var visserligen lite tragiskt att Carl Andreas barn dog på grund av statyn och att Emilie hela sitt liv trodde att Andreas var död och hade tagit livet av sig. Men jag tycker inte det var sorgligt precis.

Nu har jag läst klart boken, ''Tordyvlen flyger i skymningen.''

Det ställe i boken som jag tyckte var spännande, var när Annika, Jonas och David var i den Selanderska gården och Annika skulle öppna dörren. De trodde att det var Annikas mamma som kom men det var det inte, det var den mystiska mannen i den blå peageoten.

'' När hon kom fram till ytterdörren hörde hon en hostning utifrån, hon stelnade till, det kunde inte vara mammas hosta! Hon tog ett steg tillbaka. Nu hörde hon en nyckel sättas i låset. Mamma hade ingen nyckel! ''

Det var spännande för att man visste liksom inte vad som skulle hända.

Det ställe i boken som var roligt var när Jonas hade skaffat walkie-talkies och skulle prata med Annika.

'' Jonas Berglund anropar Annika Berglund! KOM! ''

'' Jaa, Annika Berglund här! ''

'' Har du slutat prata? KOM! ''

'' Vad då? Vad menar du? ''

'' Tänker du säja nåt mer? KOM! ''

'' Vad då säja? Varför skriker du ''kom'' hela tiden på det där fåniga sättet? ''

Jag tyckte det var roligt för att det är alltid så i filmer och böcker när någon ska använda en walkie-talkie, att de inte fattar varför den andra skriker KOM.

Det sorliga i boken tycker jag var när Julia J:son Andelius dog. Det var ändå mystiskt på något sätt och jag förstår fortfarande inte riktigt hur det gick till, att David pratade med henne, några dagar efter hon dog.

'' Ja, Julia Andelius är död. Visste ni inte det? ''

'' Nej ... jag ... jag ... det måste ha hänt plötsligt. Jag talade med henne i ... i ... fredags tror jag. Det är bara ett par dagar sedan. ''

'' Det är omöjligt. Hon dog den 27 juni ... ''

David kände hur han bleknade, han blev alldeles kraftlös och orkade knappt hålla luren, det gungade för honom.

När jag började läsa boken tänkte jag att den var ganska långtråkig och dålig, men desto mer jag läste, desto bättre blev den. Den blev mer spännande för varje kapitel. Därför kunde jag inte slita mig från boken på flera timmar! =)

/ Maja

Tordyveln flyger i skymningen

Det jag tycker var det mest spännande i boken var nog när David mötte Natte i skogen. David hade skjils från Annika och Jonas i skogen och David var påväg hem. Det var tyst och mörkt för det var nämligen natt. Plötsligt hör David att kvistar brytas och ser sedan att det kommer någon emot honom och det var Natte. Natte och David pratade. Natte undrade varför David var i skogen och David sa att han själv, Jonas och Annika var på promenad. Natte undrade vart de hade gått på promenad. Och då sa David att det hade gått vid ån och sedan råkat hamna på Selanderska gården. Natte ville att David skulle lova honom att aldrig gå dit igen. Det är då man undrar vad är det för speciellt med Selanderska gården och det är ju på Selanderska gården allt börjar. En sorlig händelse i boken var när Annika, Jonas och David hittade breven i Selanderska gården. I breven de hittade stod det om två personer,en tjej Emilie och en kille Andreas. De var kära. Men Emilies pappa tyckte inte ens om själva tanken att Emilie och Andreas skulle gifta sig. Han ville att Emilie skulle gifta sig med en rik kompis. Så småningom blev Emilie gravid. Eftersom Andreas var Linnès lärjunge så åkte han iväg på många resor. Då skulle Andreas iväg på en resa igen som skulle ta tre år och han visste inte om att Emilie var gravid. Precis kvällen innan Andreas skulle åka skulle Emilies pappa prata med Andreas. För han ville att Emilie skulle vara fri och gifta sig med den där rika kompisen. När Emilies pappa åkte dit hände det en olycka Emilies pappa sköt Andreas. Jag tycker att den här händelsen var sorlig för att de var kära och de fick inte varandra. När jag skulle välja en rolig händelse fick jag lite problem för jag tycker inte att det fanns någon rolig händelse. Men nu är jag tvungen så jag har valt en händelse då de skrattar i alla fall. Jag valde en händelse som skedde på Selanderska gården. Jonas, Annika och David var i sommar rummet och plötsligt hör de att någon bryter sig in och går upp för trappan och mot sommar rummet. De fick panik! Vad skulle de göra? Men då sa Jonas att alla skulle ställa sig bakom dörren och när personen öppnade skulle de trycka allt vad de hade mot dörren så att den skulle stängas. Det funkade och personen ramlade bakåt och sprang sedan iväg.

Tordyveln Flyger i Skymningen

Nu har jag läst klart boken.

Det sorgliga i boken var när man fick veta att Andreas inte var begravd på galgbacken så Emelie fick ligga där i ovigd jord i onödan. "Han var i livet och dog inte förrän 1785."

Det spännande var när kontakten med tv-gubbarna bröts när de var i kryptan.

"ja nu ser jag... Det hördes ett förvirrat sorl och blev ett våldsamt knaster i ledningen innan kontakten med kryptan bröts."

Det roliga var när de fick veta att det var en sten i kistan.

"SKANDAL VID GRAVÖPPNINGEN I RINGARYD! KISTAN INNEHÖLL STEN!