Nu har jag läst ut den så här kommer mitt inlägg:
Den mening/del i boken jag tyckte var mest spännande var när de öppnar den andra kistan på sidan 304:
"- Lys Annika! Lys! ropade David. Och Annika lyste. Hon lyfte upp Lindroths stormlykta och lyste över kistan. Hon sänkte lyktan och lyste ner i kistan. Men kistan var tom!"
Det tycke jag var spännande för att jag trodde verkligen att statyn låg där eftersom de hade haft fel och öppnat en kista i onödan innan. Och sen låg den inte där, då undrade man vart den låg, eftersom allt visat att den skulle ligga där, spännande...
Den mening i boken jag tycker var sorglig var sista meningen på sidan 359:
"- Det är omöjligt. Hon dog den 27 juni"
Tycker den är sorgsen efter som Julia J:son Andelius är död. Men den meningen är lite mystisk också. Eftersom hon dog den 27 juni, då Jonas fick bandspelaren...
Och nu, min roliga mening, den finns på sidan 345:
" Han skrek när han talade.
- Helloh! Helloh! This is from Sweden. Sweden here! Can you here me? This is Lindroth speaking. The vicar in Ringaryd. Lindroth, yes, yes... no, no... this is not... I don't know... wait a minute!
Lindroth slutatde skrika i luren och såg hjälpsökande på David"
Jag tyckte det var ganska svårt att hitta en bra mening som var rolig. Boken är ju inte direkt humoristisk. Men det fick bli den för att det är lite kul att Lindroth pratar så dålig engelska, att han skriker som om det ska höras ända till London utan telefon och att han får ta hjälp av David.
/ eeeeliiiin
