Den osynlige - Ellens dagbok

Tisdag 6/5

Kära dagbok, i dag är det ett år sen Hilmer dog. Allt känns fruktansvärt, men jag får trösta mig med att jag har lilla Hilmer här hos mig. Vi var vid Hilmers grav och satte dit blommor och ett ljus. Det blev väldigt fint, och jag blev så glad, för lilla Hilmer sa pappa där. Det kändes skönt att han sa det för första gången vid Hilmers grav.

Ikväll så ska mamma annordna en extra minnesstund i kyrkan för Hilmer. Jag kommer att läsa en av mina egna dikter då. Jag saknar honom så mycket, jag tänker på honom varje dag. Och så kommer det nog att vara resten av mitt liv. Jag älskade honom så mycket, min Hilmer.

Onsdag 7/5

Det gick väldigt bra igår, lilla Hilmer var ganska tyst, han skrek lite men det gjorde inget. Det var bara skönt att ha honom där.

Idag så ska jag och lilla Hilmer åka och köpa lite leksaker till honom. Mamma ska ge mig pengar till det. Hon vill att jag ska ge honom saker och hitta på saker med honom, så att han får en bra barndom även om hans pappa inte kommer att vara där hos honom.

När jag fyller 18 så hade jag tänkt flytta härifrån. Jag klarar inte av att gå i skogen, där Hilmer hittades, jag klarar inte heller att se Annelie, bulten och Flås Henrik, när dem går runt här i stan. Så jag tänker flytta till stan då, till en lägenhet. Jag ska kolla om jag kan få en dagisplats i stan med, så kan jag få en utbildning medan Hilmer är på dagis. Jag vill ju ha ett jobb senare så att jag kan försörja oss.

Torsdag 8/5

Hilmer verkade tycka att det var kul att köpa nya leksaker! Vi köpte en liten hund (leksak), som kunde skälla om man tryckte på magen. Han var så söt, jag älskar min lilla pojke!

Jag ser Hilmer i Lilla Hilmer mer och mer för var dag som går. Det känns lite jobbigt, men ändå så är det skönt. Det känns som att Hilmer är tillbaka. Mamma sa att hon också sett det.

Ikväll så ska min gamla vän, Cecilia komma hit och få träffa Hilmer. Det ska bli så kul! Var ju ett tag sen vi träffades, Det var under graviditeten tror jag faktiskt! Men som sagt det ska bli jättekul! Hon är ju trots allt min bästa vän! Oj, nu hör jag hur Hilmer ropar "mamma", han har börjat att säga det förresten! Resten av det han säger är "pappa", "nojnoj = mormor" och ja det är nog dem orden han har sagt. Han sitter hos sin mormor just nu och jag ska gå och ge honom hans nappflaska med välling.

Fredag 9/5

Usch, allt känns så hemskt just nu. Jag kom på att Hilmer inte kommer att få träffa lilla Hilmer någon gång, han kommer inte få se första gången han tar ett steg, när han börjar prata mer, skrattar, ja helt enkelt växer... Och så är det ju det att jag är en ung mamma, jag är ju stolt över mig själv och jätteglad att lilla Hilmer finns, men jag blir kallad så många fula ord varje dag. Så fort jag loggar in på facebook så kommer det upp meddelande där det står saker som " Du kommer aldrig att bli en bra mamma, du kommer inte att kunna ta hand om honom, han kommer dö! " Det känns som sagt helt hemskt, för jag gör det bästa jag kan. Jag skulle ge mitt liv för mitt underbara lilla barn. Om han inte hade funnits så hade jag kanske inte suttit här just nu... Han är mitt liv och det bästa barn en mamma någonsin kunnat få.

Lördag 10/5

Kära dagbok, i dag är det lördag! Det känns alltid bättre när det är lördag. Idag så ska jag hitta på nåt kul och komma hemifrån lite. Jag tror att jag ska ta och ringa några tjejer i min gamla klass. Vi kanske kan åka in till stan och shoppa eller något sånt! Det vore kul, det var en evighet sen jag gjorde det... Just det, imorgon så ska jag åka och kolla på en skola som jag kanske ska börja i nästa år. Är ju mamma ledig i år, så får utbilda mig nästa år. skolan verkar vara bra, och många av mina gamla kompisar har börjat där nu, och de säger att det är en bra skola! Så jag ser fram emot att börja skolan igen. Det är ju många som tror att jag har det jätteskönt och bara kan gå runt hemma och göra vad jag vill. Men nej, det är inte sant! för det första så kan jag absolut inte göra vad jag vill, jag har ju ett litet barn att ta hand om!? För det andra så blir det ganska så långtråkigt i längden... Vad var det nu igen jag skulle göra? Ja, just det! Jag skulle ju ringa Miranda, Isabelle och dem!

Söndag 11/5

Söndag idag då... Tycker att det är jobbigt med söndagar, får panik nästan när jag tänker att det redan börjar en ny vecka imorgon! aja, jag ska ju inte till skolan direkt. Jag ska berätta om igår! De ville träffa mig! Så vid 3-tiden så gick jag hem till Miranda, vi hade jättekul där. Vid ungefär 6 så gick vi ut för att träffa några gamla killar från klassen. Alla sa till mig att de var ledsna för att de inte hade pratat med mig sen de fick veta att jag var gravid med Hilmer. Men jag svarade att det var okej! Resten av kvällen vill jag helst inte berätta, men jag har inte haft så roligt på jättelänge, hihi! Idag så ska jag mest ligga i sängen och kolla på tv, och ta det lugnt. Var uppe ganska så sent igårkväll. Men nu så ska jag hämta lilla Hilmer och läsa hans nya bok, "Elefanten och grodan " med honom.

Måndag 12/5

Grattis dagboken! I dag är det exakt ett år sen jag fick dig. Jag tänkte börja att skriva i en ny dagbok i morgon. För denna börjar att ta slut, och jag vill inte börja på en ny dagbok mitt i ett år, om du förstår vad jag menar? Vill ha ett helt år i en dagbok och inte ett och halvt år. Och sen så är ju den här dagboken full av tankar och minnen om Hilmer, och jag ska försöka att lämna allt det där bakom mig.

När jag blir äldre så ska jag läsa dig, dagboken, igen. Men inte än på ett tag.

En sak som som i alla fall är bra med att jag har skrivit i den här i år, är att jag har fått med lille Hilmers första månader!
Det ringde precis på dörren, du kommer aldrig att kunna gissa vem det var!!! Det var Kommissarie Fors! Och han undrade hur vi mådde osv. Kändes konstigt att se honom igen. Han hade varit och satt upp en skylt med Nilsson, Söderström och Johansson vid bänken som Anneli och dem satt den där kvällen... Han berättade att de hade skrivit "Till minne av Hilmer Eriksson" på den.
Nu känns det som att jag kan släppa allt, tack för året dagboken, och för att jag har fått skriva av mig i dig.